Pallställ
 

Att använda pallställ är den vanliga förvaringsmetoden för pallat gods. Ett truckbetjänat lager byggs ofta till 9-10 meter, räknat till översta bärbalken. Antalet lagringsnivåer kan vara fyra, fem eller fler. Höglager som betjänas av staplingskranar kan byggas upp till 30 meter. Pallställen byggs med enkelt gavelmått eller dubbelt gavelmått. Dimensionerna är oftast avpassade för Europapall, 1200 x 800 mm. Med hjälp av olika tillbehör anpassas pallställsystemen för olika typer av gods och hantering. Utdragsenheter och hållare för däck och rullar är andra exempel på tillbehör som gör användningen effektivare.

Flytlagring kallas ibland också genomströmningslagring. Det innebär att gods förvaras på ett lutande plan av exempelvis rullbanor, i så kallade rullfack eller rännfack. Det används särskilt för gods med få varianter och hög omsättning. Metoden används för såväl lådor som pallar. Lutningen kan vara omkring 4 procent, men det är beroende av godsets vikt och pallarnas kondition.

 Tätpackning eller kompaktlagring innebär att godset ligger i hyllor eller pallställ som är monterade på vagnar. De är flyttbara så att ställen kan förskjutas så att en transportgång kan öppnas på önskat ställe. Lösningen passar bäst för lågfrekvent gods eller där det är viktigt med högt utnyttjande av lagerytan i exempelvis fryshus. I tätpackningslager för pall är vagnarna elmotordrivna och löper på räls på golvet. Vagnarna kan vara upp till 50 meter långa och 10 meter höga.

Djupstapling innebär att gods, eller staplar av gods ställs framför varandra, utan att pallarna är åtkomliga individuellt. Det ger ett högt utnyttjande av lagerytan, vilket är viktigt i exempelvis fryshus. Trucken kör då in i pallstället för att hämta och lämna pallar. Ofta används långsideshantering av pallarna. Djupstaplingsställen betjänas ibland med automat, en skyttel som används för in- och utlagring av gods.